vosreves

idag är en sådan dag man helst skulle sova bort helt.
pendeltåget stannade till en klarröd signal precis innan karlbergs station och där stannade vi ett par härliga minuter, härliga endast på grund av det faktum att jag sov.

igår såg jag en blå skåpbil som det stod jew på. Är det sverigedemokraterna som stoltserar nu igen?
vem vet vart den här världen är på väg.

igår dog min telefon mitt på södra station och jag tänkte att det är inte första gången jag sitter här oviss och väntar.
Mitt sår som pryder mitt numera blåmärkta knä är bräckligt och spricker upp när knät böjs. Jag pressar kompresser mot såret och tejpar fast, men ont gör det fortfarande.

Men idag är det inte bara signalen från karlberg som lyser rött utan också ljuset som inom några timmar kommer nå mina ögon när jag kliver in och väljer ut mitt exemplar av röd. Den är efterlängtad.

Dem skriver i tidningen att kent är ett skojfriskt band och undrar varför de aldrig avslöjar vad låtarna egentligen handlar om. Jocke berg svarar någonting i stil med att det är det jävligaste man kan göra, eftersom det nästintill alltid är en besvikelse. Var det allt? handlade pärlor om en snäcka? handlade järnspöken egentligen om ett lakan?

Världen är stor, jag liten och bräcklig.
idag ska jag lyssna på kent och det här var bara svammel från trötta fingrars slag.