Facts of life



Den här måndagen tog jag min vanliga runda kring vasaparken och in på ica vid st:eriksplan. Av alla de lunchställen som finns kring st:eriks har jag bara fastnat för 1.
Ica.
För att det är hyfsat billigt och för att ingen bryr sig om du är ensam.
Det är det där med att vara ensam som gör det så svårt för mig att äta lunch eller mat överhuvudtaget i offentliga miljöer. Hemma äter jag ändå oftast ensam, men det är hemma.
jag köper det jag alltid köper; 3 äpplen, en naturdietbar (för att dem är behändiga och går snabbt att äta upp på vägen tillbaka till kontoret) och en vitamin well (för att kolsyra medför ljudliga biverkningar).
Det är inte särskilt mättande.
Det är inte direkt någon exotisk smakexplosion, men det är det man får tag på.
Allt annat är dyrt och ensamt.
Nu har jag levt på den här lunchen i snart 3 veckor.
Samma ica och samma promenad genom vasaparken varje dag.
Ibland är det Markus som gör mig sällskap, ibland Regina och ibland när jag känner mig riktigt rivig är det Bruce.
Mina vänner genom vasaparken. I kyla, blåst och regn.

jag tackar nu gud för ipoden och lovar mig själv att äta thaimat resten av veckan.
(samma ica, samma vasapark imorgon eller?)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0