260209




hon är fin hon, Elin

historienomelin.blogg.se

260209





dare to dream. 

historienomelin.blogg.se

260209



the fame. 

hej elin: historienomelin.blogg.se




250209

den gav mig tröst i mörka dar, den var som en vän med ögon stora och grå
det enda som förstod, som visste hur det var
anledningen till varför jag vandrade mellan dess pärmar,
så många gånger att de knappt går att räkna,
var för att den var som jag.

livet målades upp på den vita duken,
såväl minnen av det förflutna som en suddig framtid, en framtid som var att vänta sig.
jag slog mig ner i sammetsröda fotöljen och vilade mina axlar.
jag har alltid hatat sammet. 
överallt gjorde de som jag, de slog sig ner i förväntan.
bilder rörde sig snabbt över duken,
runomkring mig fylls ögon av väta, 
floder trängde sig mot de snävaste delarna av ögats form,
de bröt sig fria och föll.
men mina ögonvår förblev tomma, inga tårar kom att falla nedför min kind
men längs min ryggrad klättrade rysningar som rev,
i halsen växte sig en klump av allvar.
hårstrån på mina armar reste sig,
mina händer de skakade, fann inget fäste.
mina ögon speglade en nattsvart öken, regnet föll, 
men sanden förblev sand och himlen förblev svart.

varför de spillde tårar vet jag ingenting om
hyste de sympati över vad de inte visste någonting om 
eller fann de sig sjävla i bilderna som svirade framför deras ansikten?
jag lämnade salen och filmen bakom mina fotsteg
för att komma hem till historien som skrivs om det jag precis sett målas uppför mina ögon på en vit duk.

en lapp vars ord bränner om samma scenario,
i taket lyser mina stjärnor,
men hur länge till?





 

240209


and there were to come brighter days. 

johannan är sötast!

240209





mörka gränder.

johanna: meandmusic.blogg.se

240209




and in a world painted black and white
you grasp a brush and paint my skies with the brightest of colors.

på bilderna: johanna my homeboy, meandmusic.blogg.se


230209

idagen spelade jag mest piano iförd pianostrumpor och en prickig klänning.
för en stund kände jag mig som regina spektor eller någon annan fräsig dam.
sen insåg jag att det bara var jag.







230209






vos rêves.


230209

oscarsgalan var ju en händelse i sig.
det krävde hjältemod och styrka, koncentration och hängivelse,
men främst
mat. 
ska man hålla sig vaken en hel natt kräver det ett organiserat och strukturerat matschema.
under min kväll gick det åt (ungefärliga siffror då minnet börjar tryna runt fyra snåret)
4 apelsiner
3 äpplen
5 morötter
1 påse popcorn
10 (!) after eight
smågodis i orimliga mängder
kall fläskfilé och kall klyftpotatis (finns det någonting godare än rester mitt i natten? nej) 
och en kiwi.
fin kväll.

kate winslet är det vackraste som någonsin vandrat på denna jord, insida som utsida, höger som vänster, hon är perfekt i alla hörn och kanter.
så otroligt bra.
gud vad jag grät när hon vann.
puss.

220209




en del av min samling tablettaskar. dem är bra allt fina.

I understand, I just don't care.

210209



dry your eyes mate.

200209


jag blir din skugga
jag blir den du aldrig ser
låt mig bli din skugga
jag skadar dem som ler
åt dig, din skugga
jag blir ögon på din rygg
och du blir min

kent.


170209




mina tankar slår mot tiden.
glömskan är min fiende.
en kamp mellan mig och mitt inre,
knän mot krossad sten, tårar mot kalla kinder.
jag sparkar och slåss.
slår och skriker.
kämpar in i det sista.

apatisk.

insikten bränner i mitt bakhuvud.
sanning exsisterar inte.
en dimma, ett bortglömt stoft.
det finns ingenting kvar.

men för minnen jag river,
för känslor jag biter.
jag slåss för att hålla dig här.

trots att du gett upp slaget för längesedan.


160209



fan, fan, fan
det skulle ha varit du. 


                                                                                                                                 vi.

150209



morning glory.
but morning doesn't seem so glorious without you.





140209

ett hjärta kan fyllas med de märkligaste av minnen,
de minnen som fäst sig på min näthinna och slagit rot.
grus, småsten och smuts.
de är små, men de finns där och gör sig påminda.

pojknackar.

i din frånvaro försvinner värmen och alla jordens färger.
du är varma vindar i sommarens juli.
dina fingrar på de vackraste av händer
du målar min värld.

pojknackar. 

två par fötter längsmed samma gator.
två par ögon längsmed samma midnattssky.
lika glitter, lika stjärnor.
du pryder min himmel.

du är revolten, ekot, skriet i mitt tomrum.
du vänder min hud ut och in.
du blottar min själ, frigör fjärilar vassa och kittlande.
mellan väggar kantade av världens all skönhet så viskar mina ögon,
jag tror jag älskar dig.


140209



valentine.

120209


bleu ciel, bleu ciel.




pétales de verre.



un petite chat avec des cols bleus.



tous les samedis.



mes chassures de velours bleu.



l'admiration de la bleue.

120209

jag är de skuggor som klär din strupe

jag är dina sår, dina skador

rivsår och bett

jag är din törst, din hunger 

ditt hjärtas lust

jag är mörker och svarta demoner

jag är sagornas skräck och verklighetens saga

i natten vandrar mitt skal längs den våta betongen

jag skyr varje ljus, varje gnista

Min blick är is, frost och kyla

min hud är döden, vinden och vintern

bland idylliska hus 

söker jag ditt vin

en flaska att fylla mitt inre tomrum med

ditt blod,

inatt ska jag bli full.


120209

no words could ever describe 

the hatred of which I spit upon your actions

and yet, 

no words of love could ever describe 

your presence in my shattered heart.

 


100209

Matte b provet drog livet ur mig, så jag vände ryggen till de moderatblåa väggarna som omfamnar Jensens lokaler och åkte hem till mitt kära ghetto. 
Betongen lugnar ett upprört hjärta och jag kände att jag förtjänade att strunta i mediekunskapen.
Jag finner ändå ingen mening med att sitta och lyssna till de torraste uttryck och skämt som någonsin uttalats i ett klassrum. Inte heller uppmuntrar det faktumet att powerpoint-presentationerna är vita, livlösa och brutalfula ( inget ont om hennes inkompetens i ett av de enklaste programmen i datorns historia, jag bara menar att det finns andra färger än svart och vitt) 
så ger dem lektionerna inte mig mer än ångest över allt det andra jag skulle kunna ha gjort under tiden. 
som exempelvis klippa gräsmattan, rensa navelludd eller titta igenom hela säsongen av våra bästa år - som förövrigt är det sämsta som producerats i tvålväg, men det skulle fortfarande vara mer underhållande. 

jag är bara bitter. Inget ont om att rensa navelludd.
jag bara hatar att göra saker jag inte vill göra och jag hatar att jag har tre artiklar som ska vara inne på fredag.
har jag börjat?
nej
har jag planerat att börja?
nej


nu ska jag dricka te och hoppas på att skolan brinner ner, alternativt att online hackas och all information förstörs.
jag röstar för det sistnämnda.


090209

 

Spirits once cursed my hands to meet the sharp, wooden floorboards

they damned my knees to the ground

and with rivers flowing alongside the curves of my cheeks,

a silent ave maria slipped through my shivering lips

Infront of all the angels present I begged for forgivness

but there were no answers, 

silence wrapped it's arms around me, but gave me no comfort in sorrow

could the angels not hear the aching of a womans pleading heart?

 

Throughout my life I had wandered in darkness, seen the children of tomorrow suffer from the actions made by man today, and yet I never seemed to find words worthy of speaking, 

for words of salvation are difficult to encounter when your own heart is tortured in great pain.

 

On pedestals high, priests in hatred speak of the poisoned sin; violate the rules written by the sacred hand and your deliquency shall haunt you throughout both life and death

 

But whom gave a priest the right to judge?

Whom gave them the right to curse and forgive?

for they are like us, they are but man, 

not angels, goddess nor divinity itself, 

meaning they have no right to speak of holy authorities, sins nor even forgiveness 

for they know nothing of the suffering that torments humanity outside safe cathedrals. 

 

And as I stand upon wooden floorboards, 

looking up towards the windows painted with such sore and tender strokes, 

I come to realise the meaning of true belief.

 

For it could never be found in the hands of a priest, 

in the words of a book, 

nor in a statue or monument.

For true belief can only be found in the most essential chambers of our hearts.

From now on,

look upon us as individuals, not sinners nor saints

For we all possess the anwsers 

for we can close our own eyes, or for once let light in 

for we are truth

for we are brilliance 

 

we are divinity.

 



080209

ni gömmer våra ansikten i era händer

ni sprider slöjor över våra kroppar

ni gömmer oss från himlen och dess dova ljus

för att ingen blott människa ska kunna se

hur ni låter era skuggor klä våra strupar 

hur ni kväver våra ord, spottar på vår sanning

hur ni river i våra drömmar och slaktar våra minnen

för ni fördomer det ni inte förstår

och ni föraktar oss för det ni själva inte förmår 

men vi vakar över de som är oss lika

vi, de fridlysta.


080209

 

ni kan blunda,vända ryggraden till 

ni kan gömma er i rädsla för er dom

 

lås alla dörrar, stäng alla fönster

men till vilken nytta?

 

för själar kryper och tränger in i minsta vrå

för minnen reser i tid och rum, de kräver inga dörrar

och inga lås kan hålla samvetskval utestängda

för i det undermedvetna lever våra själar kvar

vi vandrar likt spöken i en tom stad

för att påminna

om de handlingar som satt er i skuld

om ert svek, ert förakt

för att era små ögon inte kunde se

hur stora vi egentligen var.

 

de fridlysta.

 


060209

älskling, himlen är tung nu
vinden är stilla, vingar fryser till is
staden ligger tyst, vilar inför mörker
dimman sluter sig sakta kring våra fötter
den greppar hårdare än de starkaste av snaror

älskling, när hela världen faller samman
och jag står ensam kvar utan dig
när min hand trevar i mörkret efter din
för att endast möta ett andetags tomhet

ser du då 

när himlen faller ner
hur jag står där
barfota, hjälplös.


060209

oskrivna vita blad mellan svarta pärmar.
var skrift, en ny tid.
var punkt, ett avslut.
tomma sidor.
framtid.
så många oskrivna sidor kvar.
så mycket kvar att genomlida, att känna.
orkar man stå ut?

för bland dessa tomma sidor finns inga svar.
vi skriver vår egen framtid.
varje ord. varje punkt. varje stavelse.
framtid.
är du rädd?
ja.



050209

en presentation skulle man kanske kunna kalla det

1991: en vårdag i maj föddes en parvel som kom att bli jag.

jag precis som så många andra flickor kom att älska skodon.

Men det jag älskar mest av allt är att fotografera och skriva. 
Jag fotar med min trogna följeslagare Bengt som är en Canon Eos 400d 
(men jag skulle lätt byta ut honom mot en 5d) 
Den äldsta i klanen är min första kamera, en olympus med film i.
Affektionsvärdet ligger dock brutalt högre än priset på plasthögen själv.
Det nyaste tillskottet, en holgakamera att fota lomopics med.Ren glädje. 
Ett paket polaroidfilm. 
När vi ändå är inne på min kärlek till materiella ting kan vi se närmare på
min kära dator. En macbook. Åt helvete med allt som heter windows, mac
är guds gåva till mänskligheten. Säger någon något annat så är det för att
smutskastaren själv inte har någon.

Jag dansar större delen av min fritid och har gjort det i snart 6 år. 
Dansen är mitt allt, min frihet.
Jag har dansat allt från ballet till afro dancehall, men närmast mitt hjärta 
ligger showjazzen. Aldrig förr har jag känt mig så kvinnlig och självsäker.
aldrig förr har jag mått så bra som i en dansstudio.

Jag är väl ansedd som ganska smart i många sammanhang.
Mina betyg är väl inte heller mycket att prata om, det är bara en massa
m, v och g:n överallt.
Jag tycker faktiskt om matte. Jag har inget favoritämne,och jag har inte heller
något behov av att skaffa mig något.
Onödig och aningen skamslig information är att jag går i samma skola som fröken
blondie belle herself. mhm almost famous är vad jag är.

Här bor jag. Rakt uppochner i mitten af hufvudstaden.
Nej, hah vilket skämt. 
I en av Stockholms farligaste förorter har mina föräldrar 
planterat sig själva av någon okänd anledning.
ghetto, sweet ghetto. Om det ändå såg ut såhär där jag bor.

Inspiration är fint. Den finnes lite varstans, oftast i hjärtesorg.
Men också i andra bilder, också i det finaste jag vet.
Musiken.

I en svart bok gömmer jag alla mina tankar. det här är där allting börjar.
varje bild, varje stycke poesi, varje frågetecken.
hade det här varit ett meningslöst avsnitt av mtv cribs hade jag sträckt på mig
,ryckt lite nonchalant i mitt bling, slängt mig på boken och sagt
"this is where the magic happens".

Ja. Jag har en rosa kontroll. eller Konsol kanske det heter?
Vilket som, med den har jag haft många fina stunder.
Ibland spelar jag fifa och ibland spelar jag någe spel där man skjuter
kaninen med sugproppar. Sjukt kul, trots det faktum att jag är talanglös.
Jag kan inte spela farliga spel som typ cs. Jag är alldeles för lättskrämd.
Kaninspelet är för barn över tre år. Det är det jag klarar av.

Ibland fotar jag spelningar. Det är fint.

Jag talar flytande brittiska. Dessutom har jag knåpat ihop någon egen 
konstig dialekt som jag förpestar min svenska med.
London är min kärlek.
Jag har enorma problem att uttala ordet "fenomenet".
Tony Irwing är det bästa som finns. Ruempa.

Det vackraste jag äger är Kentboxen. Kent är kärlek.
Annat fint är HH, KA, TW och andra bokstavskombinationer och poptoner.
Goa Bitar 7, Skateboard är humor för fyra kronor på myrorna.
Röda sparkdräkter på ett gäng hurtiga medelålersgubbar i skägg kan ju inte
bli annat än en succé.

hejhej.


ett ljus släcks och en ny blogg tänds.

nej inte en till 
tänker ni som jag
en chockrosa bakgrund som krockar med en ljusgul text i typsnittet comic sans ms
en header i plottrigt format
helst innehållandes en kitchig fras stulen från någon okänd hobbypoet
minst ett noga utvalt självporträtt pryder förstasidan
en beskrivning som lyder;
"en glad tjej på fjorton vårar med passion för mode. fotar med min nikon d40x."

första inlägget
en liten hälsningsfras till alla nykomlingar och läsare
obefintliga läsare
att predika inför en spöklik publik
tomma stolar fyller ert blickfång
"vad har ni för er idag?"
antal kommentarer: 0

det allra viktigaste innehållet för en framgångsrik internetbaserad dagbok
dagens outfit
" tröja: hm, byxor: hm, skor: hm, tygpåse: sytt själv, mössa: stulen av syrran anna. troligtvis från hm"
svart, svart och återigen svart.
enformigt. tråkigt. men åh så trendigt. 

i den fåordiga bloggvärlden skriker alla ut samma fraser
vill ha, vill ha
to die for

ja. 
det är känslan av att vandra runt i lilla vaskeholm på planeten bortglömd iförd samma skor som blondinbella en dag bloggade om
samma skor som numera sitter på tusentals andra flickfötter
traskandes på gudsförgätna platser 

tänk
att få vara precis som alla andra
att få bära massproducerade plagg till skyhöga priser

t o  d i e  f o r 

kassa bilder. 
oskärpa.
dubbelexponeringarna som gud glömde.
dålig redigering. 
inget som helst sinne för vare sig färg eller form.

jag skulle kunna spotta mitt vrede över varenda blogg i detta nät
och ändå
så sitter jag här
framför tomma stolar
och predikar.

välkommen till ännu en blogg.
(dock utan vare sig comic sans ms eller kycklinggul bakgrund)





RSS 2.0